Jag är helt slut i hela kroppen och i hela huvudet. Hela förmiddagen och ända sedan jag kom hem vid halv sex- tiden har jag läst och läst och läst om nyantik och antik arkitektur. Till en superknepig fråga som ska besvaras på en ynka halvsida. Det är svårt!

Jag är också slut för att det alltid är något som måste göras. Jag måste alltid plugga jättemycket. Golvet måste dammsugas, saker måste plockas, disken ska diskas och tvätten ska... ja. Ni förstår. Tvättas.

Sen är det ärenden som ska utföras. Människor att träffa, möten att passa. Upspeed, upspeed.
Och det är ju roligt. Men sen ska man hem och städa. Eller plugga. Eller laga mat.

Dessutom går hjärnan i högvarv mest hela tiden eftersom jag måste göra en massa val, hit och dit. Störst av allt är valet av framtid (eller någon slags väg mot någon slags framtid någonstansnågongångliksom).
Vad ska jag läsa till våren? Till hösten? Och varför? Vad är målet? Vad vill jag? Vad är jag bra på? Vad passar jag som?

Nej, tyst på mig nu.