utomordentliga dag

Det är ganska trevligt att väckas av alarmsignalen på första försöket. Och en underbar dag är det ju alltid när man får börja morgonen med pussar, kramar och meningsutbyten med den man tycker allra bäst om ♥.
Men man vet att det är en ovanligt bra dag när man kommer till jobbet och går igenom nästan hela den första timmen utan att få en enda skrynklig sedel (visst är det det lilla som gör en glad?)
Sedan har allt bara flutit på som en lugn skogsbäck eller som tåget på rälsen ellerhurmannuvill. Så road man kan bli av barnet som skriker rakt ut i högan sky för att mamma lade upp muffinpaketet på kassabandet och inte han, och av damen som är närmare sjuttio än sextio, som men elegant frisyr och diamanter i öronen köper en Harlequin-roman, öl och godis och tar kvittot med förklaringen att hon håller koll på makens godiskonsumtion och det här blev ju bra, dig ska jag handla av fler gånger.

Sen blir klockan tre och man bara längtar efter att de kommande sextio minuterna ska snigla sig förbi. Långsamt, långsamt går det, och man längtar efter vännerna som man ska träffa på kvällen och den älskade som man ska träffa efter arbetshelgen (alldeles för många dagar, om ni frågar mig).
Och vips är man hemma, inga försenade tåg, och man möts av en jamande katt som sträcker ut tassen mot en i trappen. Och mamma och pappa kommer hem från Ven och skrattar och berättar att mamma rullat under en bom.

Det ni säger

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0