paus

Blä. Jag är sjuk. Det är visst många som är det nuförtiden och jag är en av dem. Har fallit för grupptrycket.
Men jag vägrar låta det vara en längre tid. Jag bälgar i mig varmt vatten med citron och ingefära, jag ska strax gå och köpa juice, jag håller mig varm och vilar alternerat med att sköta de hushålleliga sysslor som måste skötas för att man ska kunna vila med gott samvete (och för att man ska kunna laga mat).

Denna vecka är hektiskt rolig nästan hela tiden så bloggen tar en liten paus från sitt åh så aktiva leverne. Det ska shoppas, firas, pluggas, tentas. Klart slut.

kort och koncist

Jag har en Facebook-vän som verkar tro att statusuppdateringar och twitter är samma sak. F.Y.I- it's not. Det är inte okej att skriva tjugotusen updates på tio minuter! LOL på dig!

Vad säger ni om Tyskland som vinnare? Ett tag i början tänkte jag att nu blir det nog ett nordiskt land igen, nämligen Danmark, men sedan ville Europa annorlunda. Jag gillade Tyskland, kanske inte jättemycket men tillräckligt för att vara nöjd.

Men pinsamt är fortfarande att Grekland och Cypern envisas med att ge varandra den där tolvan, hur kasst bidragen än är. Till och med Greklands resultatsläsare småfnissade lite för sig själv när han kom till det momentet.

Jag tyckte att det var synd att Spanien spelade om sitt bidrag, det var en litet cool detalj att ha blivit kuppad och sångaren var sådär proffsigt oberörd att jag och Sanna tvistade ett långt tag om huruvida det ingick i showen eller inte.

I övrigt höll jag väldigt mycket på Vitryssland, Rumänien, Danmark, Irland, Spanien och Azerbadjan. De olänkade länderna är de grisar som inte lagt ut sina låtar på Spotify. Hmpf.

Nu är klockan ett och jag ska skriva färdig min språksociologiska rapport. Godnatt!

eurovision

Efter en diss resulterad av Sveriges icke-deltagande i Eurovision i år (gråååt) sitter ändå jag och Sanna här och tittar. Bidragen är faktiskt ganska bra nu när vi kommit till Moldavien, och Spaniens bidrag fick oss att gapskratta när den där hiphopar-kupparen sprang in och gömde sig i kören, såg vakterna, hoppade ut i publiken och sågs sedan föras iväg av vakterna. Skojigt!

ur led är tiden




Äntligen har jag en fungerande kamera igen! Min syster är ju så vänlig och har lånat mig sin gamle vapendragare.

Att komma till Hässleholm igen, om så bara för en helg, känns ganska sorgligt. Men att vandra in i en av Hässleholms nya (!) butiker, Miss Living, det skingrade de regntunga molnen något. Butiken är i stil med Udda Tina i Lund, och därinne hittade jag detta underbara halsbandsur från mitt nya favoritmärke Vintage by Fé (se här).

Wunder-wunderbar!

som fågel fenix reser sig ur askan

"Läsarna: vi borde ha skickat Salem".
Så står det på Kvällsposten/Expressens hemsida, och här kan man läsa Aftonbladets artikel om nyheten. Men vet ni vad? Anna Bergendahl fick de högsta rösterna av folket i den svenska uttagningen. Ni KAN INTE, ni FÅR INTE, gnälla om det här. Det är sjukt lätt att vara efterklok. Men alla ni som hejade på Salem skulle ha röstat då istället.

Och vi kan inte efter varje fiasko i Eurovision böla och gråta om att vi ska minsann dra oss ur tävlingen. För sen står vi där igen nästa år, med förhoppningarna som glänser i ögonen, med segervisshet och "nu jäklar ska vi ta dem!" Det osar bara dålig förlorare hela vägen. Jag tycker att Anna var jätteduktig, även om det inte var min favoritlåt från Melodifestivalen, och nu tycker jag att någon, istället för att titta på Eurovision, sätter sig ned och skriver den bästa låten som någonsin skrivits till schlagern. Ok? Det hjälper inte att gnälla. 

röda skor



är så fint. Jag kommer att sakna er när ni inte är fina längre!

I would trade away the stars and moon if you came, came, came back soon

Morgonens låt: Salem al Fakirs "Brooklyn Sun". Lika vacker som den här morgonen har varit.

iGoogle utlovade en massa regn, de grisarna. Nu har de ändrat (oväntat) sin väderleksrapport, nu ska det visst vara soligt med risk för regn. Imorgon ska det regna - vi får väl se hur det blir med det.
I övrigt får det gärna regna hela helgen för min del, för jag ska bara sitta inne bakom kassabandet och le och hälsa på främlingar och kändisar.

Idag tänkte jag vara ordentlig. Diska och lite sådär. Plugga. Tenta om en vecka, rapportinlämning på måndag. Sen, lördagen den femte... då är jag fri, ledig, har sommarlov!

den tjugufemte smäller det

Pengarna trillade in på kontot inatt, så nu har jag varit och handlat allt som jag varit sugen på i ungefär en vecka. Och så har jag haft städtävling med Tina, ett bra sätt att komma igång på. Det är hur enkelt som helst:
man behöver en varsin skitstökig lägenhet och samma opeppiga städhumör. Sen kommer man överens om att den som först städat klart helt skickar ett sms. Jag förlorade. Damnit.

ni borde skämmas hela högen!

MEN SNÄLLA NÅN!

Nu får det förbanne mig vara nog med det här övertolkandet av allt, precis allt som görs. Firar du nationaldagen med nationalsången är du rasist (för alla vet ju hur mycket rasism som döljer sig i "Du gamla, du fria", suck), och när Victorias önskan är att kungen ska överlämna henne vid altaret, ja, då är det sexistiskt. Då vill hon, enligt alla andra i världen, representera en förlegad tradition som innebär att kvinnan ses som ett objekt som lämnas från en man till en annan. Eller så är det så fruktansvärt att hon väljer en tradition som inte är svensk (gnäll gnäll Svenska Kyrkan).

Så vad? Prinsessan vill att fadern ska överlämna henne. Precis som i Hollywoodfilmerna. Fy så sexistiskt av henne, vilken objektifiering av kvinnan. När jag gifter mig vill jag gärna bli överlämnad vid altaret. Inte för att jag tycker att jag är ett objekt som ska ägas av en man, utan för att jag vill det, jag tycker att det är en fin tradition, hur osvensk den än är. Jag tycker att det betyder mer för kvinnans jämnställdhet och frihet att kronprinsessan Victoria faktiskt frå välja om hon vill bli överlämnad eller inte.

Jag är så trött på människor som anser att de har rätt att klistra en åsikt på en annan människas handlingar. Baka cupcakes i ett prickigt förkläde- fan ta dig, du vill återgå till kvinnans ställning under 50- talet! Du får göra vad du vill som kvinna under 2000- talet, men baka i prickigt förkläde och blommiga klänningar får du inte. Jag trodde att kvinnans frigörelse och nya rättigheter hade att göra med att hon faktiskt får göra som hon ville. Det är långt mycket mer sexistiskt att tvinga Sveriges tronarvinge att gifta sig enligt de seder och bruk som kvinnor minsann blivit bortgifta i under flera hundra år. Valfrihet och rätt att bestämma över sitt liv gäller tydligen bara om man bestämmer sig för vissa saker.

Så kallad "altar-gate" måste inte betyda samma sak som förrut. Allt beror på hur man väljer att tolka det. Jag väljer att vara positiv.

you made my days






















(nej, det var inte bara jag och Sanna på karnevalen - bilderna som publiceras här på mina vänner är efter medgivande av den eller de som är avfotograferade)

Tre dagars karnevalande är över. Två helt underbart fina dagar, en dag som var blåsig och kall men med ögonfröjd i form av karnevalståget. Det var jätteroligt att se alla roliga påhitt som karnevalisterna kommit på, och den personliga favoriten var vagnen med grodorna som hoppar ur Anna Ankas mun - en enorm anka ur vilken grodor rutschade, ackompanjerade av "Små grodorna"!

Karnevalen var, förutom sista dagens väder, helt underbar. Solen sken, vi satt i gräset och hängde, åt sockervadd, skrattade åt R på Japanese Gameshow, testade hjärnan på Hjärnridån och åt popcorn till lunch. Det festades på queerklubb (för första gången i mitt liv) och dansades (jag hade så roligt så jag vet inte vad) och jag fick verkligen spendera helgen med världens bästa människor! Jag vet inte på vilket sätt karnevalen hade kunnat vara bättre!


karneval



Första dagen av Lundakarnevalen - fabuloso! Det regnade inte förrän vid två på natten, och det kan man ju stå ut med. Vi gick mest runt och tittade på vad som fanns, åt sockervadd, flummade, satt i gräset och hade det bra,  sjöng karaoke och letade öltält och mat. Ja, och såg "Mordet på karnevalen", ett underbart spexigt 20- talsmysterium. Jag skulle helt sonika vilja säga att hela dagen var otroligt bra, från början till slut och ända tills idag och det är fortfarande väldigt bra. Nu ska jag göra mig iordning för att äntra karnevalsområdet dag två.


ville bara säga att

Nu är det bråda timmar (och då sätter du dig och bloggar. Intelligent, Sandra).
Tvätten snurrar runt och hänger på tork, det ska diskas och sminkas och pianas. Efter pianot blir det picnic (snälla snälla fina väder håll iiii dig!), och jag funderar på om jag skulle baka något gott till oss alla. Men om jag ska hinna planera, handla och baka innan klockan fem lär jag få lägga på storkolet nu.

Det är sommar!!

fina kängor

Veckans fina:

Lundakarnevalen går igång på fredag klockan middag. Fyra år sedan sist för Lundaborna. Första gången för mig. Låt oss bara hoppas att vädret är fint också!

 

Veckans känga:

Vädret. Just det ja, det är vår nu. Lite mer sol och lite mindre regn skulle inte vara helt fel, tack.


mittdagsblaj



Vilken underbar morgon att vakna upp till! Morgonsolen hade letat sig in genom springorna på persiennen och den svala morgonbrisen fläktade. Frukosten liknade mer helg än vardag och det pratades konst, mumintroll och "snorkar" (vad det nu är kan ni ju försöka gissa). Det är fina ämnen att avhandla en sådan härlig morgon!

För eder intresserade kan jag berätta att föreläsningarna och det grupprojekt som följde var väldigt roligt - det är skönt när solen skiner och man sitter avslappnat med ett gäng klasskamrater och skrattar och skojar mellan LIX:en och långorden.

Och vet ni vad? Jag längtar så hemskt mycket till hösten nu. Det är så skönt att äntligen veta vad som ska bli av mina studier. Och så längtar jag efter att få gosa med Vincent, perserkattungen som min syster och hennes pojkvän i dagarna lagt handpenning på.

Fred på jorden!

maj och juni blommar mest

På cykelvägen doftar äntligen blommorna. I'm lovin' it.

ett äpple om dagen



Cirka 17 år gammal fann jag denna bok på ett snurrställ i skolbiblioteket. "12 veckor till ett självläkande liv" av sedermera idolen Sanna Ehdin. Jag höll som bäst på att återhämta mig från en envis förkylning av det slag som alltid drabbade mig under skolloven. Den boken förändrade mitt liv den våren, jag följde råden och veckouppgifterna nästan till punkt och pricka. Jag övertalade mamma till att laga nyttigare maträtter och att köpa nyttigare bröd till mig, vi drack hemmagjorda smoothies och köpte hem både soja- och havremjölk. Jag var superhälsosam och pigg och jag upptäckte yoga och "Du är vad du äter" med Gillian McKeith ("your poo stinks"- damen).

Nåväl, allt med lite måtta. Nu lever jag inte sådär jättehälsosamt; min enda träning är cyklingen till skolan eller gemytliga promenader, grönsaker har jag nästan glömt hur man stavar och frukt känns som någon sällsam dröm jag haft en gång. Ja, ibland äter jag väl ganska så nyttigt, men ändå alltför sällan.

I affären idag blev jag litet inspirerad där jag stod på fruktavdelningen och blängde misstänksamt på den något sånär fräscha vårskörden. Tänkte att nu ska jag nog ta och bli lite ordentligare med de dära vitaminerna. Inte bli lika regelrätt som jag var då för cirka fem år sedan (hu, vad längesedan!), men lite duktigare än vad jag är nu i alla fall.

Så länge vill jag i alla fall rekommendera denna fantastiska bok till er alla. Den ger väldigt inspirerande läsning!

rökningsdebatten

YES!

Om ni klickar på länken kommer ni till en artikel på aftonbladet.se som gör mig glad. Man synar och diskuterar om man ska förbjuda rökning på bland annat uteserveringar och perronger. Några kommentarer till artikeln gnäller om att åh nej Sverige blir så reglerat och "man tangerar gränsen över vad som är acceptabelt för mänsklig frihet". Vad hände med icke-rökarnas frihet att slippa rökarnas äckliga cigarettrök? Är det bara rökarnas rättigheter som är viktiga? Rökare har fått ett val, och de har valt att röka - sköt det för er själva. Icke-rökare har också fått ett val, och de har valt att leva hälsosamt och att inte röka. Är det då rättvist att man, om man skulle vilja sitta och sola och fika på en uteservering, ska behöva få luften förpestad och lungorna förgiftade av de som valt att långsamt ta livet av sig själva?

Något "intelligent" person tar även upp att i så fall ska vi faktiskt förbjuda ALLA pälsdjur och folk som varit i kontakt med pälsdjur på vissa ställen, och det finns faktiskt hundkiss och kattbajs överallt och det är sååå äckligt. Newsflash: du lever på planeten Jorden. Människan är inte den enda levande varelsen här, och människan har inte hela rätten till denna planeten heller. Här finns även andra varelser som har rätt att leva och gå. De kanske är lika allergiska mot dig. För att inte tala om hur vi människor svinat ner planeten för djuren. Försurade sjöar, avfall hit och dit, avgaser i luften. Lite kiss och bajs känns väldigt oskyldigt i jämförelse.

Nej, rökare, har ni valt det livet så får ni också anpassa er efter de som gjort det mer hälsosamma valet. Faktiskt. Friska ska inte behöva lida för att ni ska ha friheten att röka vart vi vill - vi ska väl ha friheten att ha rökfritt var vi vill i så fall.

Jag har skrivit om det här innan, jag blir lika upprörd varje gång jag talar om rökare och deras obehagliga ovana. Men det är värt att tas upp igen och igen och igen. Jag hoppas att de nya reglerna går igenom.
Peace out.

stillhet

Mitt soundtrack idag är fågelsången som strömmar in genom det öppna fönstret. Det silar igenom mina flortunna gardiner och låter som vår, som sommar. Om jag tittar ut kan jag inbilla mig att det finns litet sol någonstans. Allt är lugnt och stilla.


jobbigt

Saker som gör mig arg på mig själv:

 - att jag läst så grymt intressanta ämnen som arkeologi och sedan - kastat anteckningsblocken. Dumt, dumt, dumt


- att jag inte gör mina meriter rättvisa. Kanske pluggade jag för lite för att under någon längre tid minnas när Sverige neolitiserades, när den romerska järnåldern var och vilken teknik som är nyckelordet för den barocka målarkonsten.

 Jag borde sommarskola mig själv och friska upp minnet.


allrakäraste syster

Jag är ungefär färdigstädad nu. Nu är det bara att njuta av fredagen (så bra att jag har roligt plugg framför mig).

Goda nyheter: Syrran fick en ny kamera i födelsedagspresent, och eftersom min egen har lagt av for ever and ever så ska jag få sitta barnvakt åt hennes gamla kamera tills jag köper en egen ny. Så snäll hon är, min lillasyster. Hennes gamla kamera är dessutom ljusår bättre än min kaputta kamera så nu kan jag till och med knäppa snabba och bra foton.
Tack Pelli!

... så därför ska du vara på 200-kronorssedeln

Vad roligt att se att det inte bara är jag som är lite förälskad i Madickens hus, klänningar, tapeter, kakelugnar och skor. Jag är en stor Astrid Lindgren-fantast, som den lilla flicka jag innerst inne är, och Madicken är min favorit, alla kategorier! Jag tittar med nöje fortfarande på båda filmerna.

Jag var som yngre nog mer förtjust i Bullerby- böckerna, säkert delvis för att de nästan aldrig visade den nya serien på tv. De böckerna är fortfarande fasligt roliga (skratt-roliga) och Lisa levde det barnaliv som jag själv ville leva, med övernattning på höskullen, kojbyggen, utklädningslekar och en hel massa annat.

Tack snälla Astrid för att du gett dina historier till så många barn!



Foto

en intressant dagsplan!

Kristi himmelfärd bjuder mig på en långledighet som heter duga. Men det är bäst att pluggeliplugga ifatt, det blir minst sagt hetsiga tre sista veckor av terminen med grupparbeten, en sociolingvistisk undersökning och salstenta (dagen efter redovisningen av undersökningen).

Men jag inleder ledigheten med att diska, käka frukostlunch, titta på "Mordet på Orientexpressen" och reprisen av "Sveriges historia" på tv4Play. Sen blir det städning och läsning av äckel-Strindbergs "Röda rummet", som vi ska ha läst några sidor av till tisdag. Ja, jag tycker att det känns som en bra dag, trots Strindberg.

sandra...

... har en ny favoritfilm.

Jag och Världsbäst tittade på den igår: "(500) days of summer". Se den! Loved it!

att säga eller inte säga

En vän påminde mig om att det är Negerbollens dag idag, och i brist på annat att göra så googlade jag det faktum att negerbollen fått ett eget datum. Jo. Den 11 maj. Jag fann även det här textstycket. Signaturen "WN" skriver bland annat att "Bäckström, Svensson, Berglund, Andersson och Hansson – men inte en enda Muhammed. I Facebookgruppen ”Negerbollens dag” samlas sötsugna svenskar som vill slå ett slag för minskad politisk korrekthet."
Vad är det som är mest diskriminerande? Att kalla en god kaka för negerboll, eller att förutsätta att svarta människor heter Muhammed?
Vad är det som är mest diskriminerande? Att kalla en god kaka för negerboll eller att tysta ner de som använder detta namn och får det att låta som att det skulle vara fult? Det är när vi agerar som att det skulle vara fult som det blir fult.

Det är likadant med detta hallå att SJ råkat ropa ut att det fanns negerbollar i bistron.

Min mamma hade en kollega på jobbet, en afrikansk, svart kvinna, som gick till kiosken och beställde en negerboll. "Så får man väl inte säga", kommenterade någon. "Men... heter det inte så?" frågade kvinnan förvånat.

Vi snackar om ett bakverk. Inte om hets mot folkgrupp. Ska vi sluta säga Finska Pinnar också?

en kock gör fin curry

Solen har lovat komma fram litet mer denna veckan, men det verkar vara en sanning med modifikation, åtminstone av dagen att döma. Litet småspretande genom molnen, och värmen jagas på porten av lundablåsten.

I Stockholm var det inte mycket bättre. Förra gången snödrivor, denna gången regn och moln. Inte för att jag hann vara utomhus särskilt mycket i alla fall, vi i Gröna Studenters valgrupp jobbade på med våra uppgifter, korrekturläste och funderade, diskuterade och hade litet kul också.

Det bästa med hela resan var dock att komma hem till den jag saknat mest! Och nu ska jag snart iväg och shoppa varor till dagens rätt, en explosion av njutning för tungan med många olika smaker. Receptet tillskrivs Leila Lindholm (eller kanske Leilas mamma): Mammas indiska curry


Foto

Bästa kocken!


spånar

Valgruppsarbetet går framåt:

"Även små grisar blir stora svin - MUF"

kluven

För två veckor sedan fick jag veta att Miljöpartiet vill avskaffa livstidsstraffet, vilket väckte en inre debatt hos mig. Nu ikväll läser jag det här på aftonbladet.se - en dubbelmördare som frias efter 30 år i fängelset. Han är 72 år gammal, dömd för dubbelmord, och han berättar den hjärtenypande lilla historien om att nu vill han bara leva ett lugnt och fint pensionärsliv. Han ångrar sig och både han och kriminalvården hävdar att han blivit en bättre människa.

Räcker det alltid att man ångrar sig? Hans ånger ger inte två personers liv tillbaka. Ska livstidsstraffet avskaffas? Ska mördare frias efter 30 år och sen snyfta lite över att det tar hela tre år för dem att integreras i samhället? Snyfta och ångra.

Jag är kluven. Man kan växa som människa, val man gör är inte alltid de bästa och man är ung och dum. Ofta gör man dock inte så drastiska saker som att ta två människoliv. Det går inte att komma 30 år senare och ångra sig. Jag tror att min generella åsikt är att den sortens frihetsberövande berättigar att man själv blir frihetsberövad genom att sättas in i finkan på livstid. Hårdare straff kanske inte är någon lösning, men är inte läget annorlunda när det handlar om att straffas för mord?

Lämna gärna en liten kommentar och säg vad du tycker!

EDIT

Oisin Cantwell skriver, som kommentar till artikeln, att det är "mindre rimligt är att en över 70 år gammal man som suttit i nästan 30 år inte släpps direkt" och "galet att han inte släpps genast".

Jag tycker inte att det är synd om honom som får sitta tre år till. Inte ett dugg. Han har tagit två liv, jag är ledsen, men det är ett misstag som inte bara går att ångra. De människorna är för alltid borta, vad är då tre år för honom?


liten update

Sitter och avslutar första mötet av två med valgruppen Gröna Studenter denna helg. Det är kul med valgruppen, men åh vad skönt det ska bli att åka hem till Lund imorgon eftermiddag.


once more

Leila Lindholm har gett ut ännu en bakbok, "One more slice". Gissa om jag vill ha! Synd att jag inte visste innan, det hade varit en perfekt födelsedagspresent till mamma.

back in the day


foto: Therese Hovland

Järngänget återsamlat


when life brings you lemons, make... lemon sponge cake

S kom förbi och lade nio stycken citroner i min brevlåda, nio citroner som blev över efter min vaga överdriftsshopping på Valborg. Hur ska man ta slut på dem? Nåväl, tänkte jag, jag ska ändå slänga ihop ett bröd idag, då kan jag lika gärna hålla litet extra i baksleven och sno samman en citron- och vallmokaka med glasyr.

här har ni

Veckans fina:

Möte med den lundensiska studievägledaren och en massa bakning.

 

Veckans känga:

90 procent av alla rökare. Ok, det kanske var lite att ta i, men de rökare som tror att folk på stan/perrongen/busshållsplatsen/parkbänken verkligen uppskattar att bli bolmade på. Om jag sitter på en bänk så nej, nej, då uppskattar jag inte att det kommer en människa som slår sig ner alldeles intill och tänder en cigarett. De får gömma sig bakom en trädstam eller något, eller åtminstone se till att de skonar omgivningen från deras idiotiska livsval. Respektera folk som valt att inte röka, eller så slutar du. Puuunkt.
PS. Så vill jag ge en liten "Fina" till de rökare, som min granne, som respekterar att folk inte vill bli rökade på. Ni är så väldigt bra! Att sen rökning överhuvudtaget är fullkomligt puckat är en annan diskussion.


Sveriges historia

Tv4:s storsatsning "Sveriges historia" är ett program som jag väntat och väntat på sedan jag först hörde talas om det för snart ett och ett halvt år sedan. Jag spelade in torsdagens program och avnjöt det ikväll, efter att ha hört en eller två inte helt bra kommentarer om programmet. Men jag tyckte att det var väldigt, väldigt bra.

Dick Harrison, den briljante historieprofessorn, och Martin Timell, den chokladvarme tv-profilen, vägleder oss på en snitzlad bana genom den svenska historien från stenåldern fram till nutid. Första avsnittet gjorde reklam för mina hemtrakter, Hässleholm, där man funnit Sveriges äldsta lämningar av människor. Harrison tar upp tidigare teorier och nya gissningar och allting görs mycket levande av både tonfall, filmade snuttar och anekdoter. Jag kommer helt klart att titta nästa vecka, då träder vi in genom porten som leder till den mystiska och kultpräglade bronsåldern. Missa inte!

Programmet påminde mig även om att jag hemskt gärna vill åka på en riktigt trevlig Skånerunda i sommar, en dag när det är riktigt soligt och varmt. För Sverige, och Skåne, är så himla vackert när det är sommar!

RSS 2.0