tre ting.

En av uppgifterna på min skrivkurs var den här veckan berättandet. Vi skulle ta med oss en sak, en bok, en text och musik där vi skulle berätta om varför vi valt att ta med just de prylarna. Jag tänkte att ni ska få kika på mina historier!
 
Bok: Anne på Grönkulla
 
 
Det finns så många böcker jag skulle vilja dra in i den här show and tell:en. Men Anne på Grönkulla representerar och betyder lite mer än alla andra. Den representerar barndomens läslust och fantasislott, och den representerar de senare delen av mina tonår då jag slukade Anne- böckerna och inspirerades till att se världen genom lika fantastiska glasögon som hon gjorde. Denna rödhåriga och osäkra lilla flicka med munläder som gick i ett, som jag kunde identifiera mig helt med som yngre. 
 
Det var också så pass att jag när jag började plugga kulturadministration fick en tjej som hette Anne i min klass som jag direkt kände var en själsfrände.
 
Sak: paraply från Paris
 
 
Efter några månaders känsla av att vara inburad ställde jag en öppen fråga i kompiskretsen, ifall någon kunde tänka sig att fara till Paris eller Rom med mig. Min kursare Anne nappade på förslaget och i Paris lades sedan grunden för en underbar vänskap. Andra dagen flankerade vi runt i ett sommarkallt Paris när himlen plötligt öppnade sig. Vi sprang längs en trottoar och sökte skydd under diverse markiser tills vi kom till en skylt där det stod något i stil med Umbrelles. Paraplyn. In, snabbt som ögat, till ett paraplyparadis. Men de var så fasligt dyra. Vi frågade efter de billigaste paraplyerna i butiken och köpte sedan ett varsitt sådant, svart med kanter i regnbågens alla färger och en svart golfboll till  handtag. Andra dagen på en av mina bästa resor.
 
Musik: Sing! Sing! Sing!
 
I sista stund valde jag att spela denna storbandsklassiker, efter att ha valt mellan en massa Ted Gärdestad, The Ark och Chopin. Sing! Sing! Sing! var en låt jag hörde lite då och då på tv och som jag tyckt fasligt mycket om men jag hade ingen aning om vad den hette eller vad det var. Så hittade jag den till slut, något år innan jag började dansa lindy hop. Och det är en riktigt bensprättande lindy- låt också! Den fick representera mig dels eftersom den skvallrar om mitt stora intresse för gammal musik och för svunna tider, och om lindy hop som trots långa uppehåll hela tiden ligger mig nära om hjärtat. 

Det ni säger

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0