Resan till Madrid var verkligen ett eldprov för mig eftersom jag är så ofantligt flygrädd, och rädslan är såklart av den helt ologiska sorten som till exempel: barn på flyget innebär mindre risk för krasch, jag vill inte se vingarna röra sig och jag vill inte veta hur planet fungerar. Men jag upptäckte att min KBT, som främst handlat om stress och ångest men också om rädsla, hjälpte mig i mina tankegångar. Jag var fortfarande ganska rädd, men hemresan kändes helt OK. 

 

 

1. Du sitter på planet. Visst, du är rädd att det ska störta, men risken för att det ska störta, krascha eller något annat blir inte mindre för att du är rädd. Jag menar inte att en inte får vara rädd, det är en ändå. Men denna tanke  får mig lite lugnare eftersom då intalar jag mig själv att jag lika gärna kan njuta - jag kan ändå inte påverka utkomsten av det hela.

 

2. Notera att du är rädd och beskriv känslan för dig själv. Det gör det lättare att "gå ut" ur rädslan och se på den lite mer objektivt.

 

3. Jag tittar alltid på flygvärdinnorna uppe i luften och tänker två saker. För det första, detta är deras jobb. Så många gånger i veckan som de lyfter och landar! De skulle inte jobba med det om det vore överhängande farligt. För det andra, så länge de ser lugna ut, kan du vara lugn.

 

Det är verkligen lättare sagt än gjort att inte vara rädd för något, och som sagt, jag vart fortfarande rädd, men mina tankegångar hjälpte mig mycket under denna flygresa och gjorde den behagligare. 

 

Om du är flygrädd så kan jag verkligen rekommendera KBT! Det tar kanske inte bort problemet, men gör det mer hanterbart eftersom du får verktyg just för att hantera det.