sockerkampen

Detta sötsug.
Varje dag, varje timme. Och mest av allt, varje kväll!
Det räcker inte med en kaka, ett choklad. Det ska gärna vara något i stil med den dödliga synden som bär namnet Frosseri.
Men fy för den lede, nu måste jag ingå skärpning. Med ett hårdspänt skärp. Det får vara slut på allt detta okynnesätandet, jag är ju som en rökare som inte vet vad denne ska göra med fingrarna vid avvänjningsförsöken!



ps. det är farligt att jobba i affär när sådana här sockeravvänjningsförsök ska inledas. Ge mig extra cred för det. ds

Det ni säger

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0