låt en vecka gå långsamt
Om ni inte visste, så känns det ganska obehagligt. Skitäckligt, närmare bestämt.
fem år
Tänk när vi var såhär unga, arton år gamla, och vi tyckte att vi var så vuxna för vi skulle börja sista året på gymnasiet.
Inte känns det som att det är mycket som har ändrats, men tänk vad mycket som är annorlunda ändå; nu bor vi på litet olika håll i egna lägenheter och vi är ute hela nätterna och har inga tider att passa.
Inte känns det som att vi ser så annorlunda ut, men tänk vad mycket som ändras på fem (!) ynka år; Sannas hår har växt, jag är några frisörbesök och några nyanser längre bort från mitt ljusa svall, Marie ändrar håret ofta, ofta. Ansiktena är äldre. Litet mer erfarna, både av gott och ont.
Fem år känns som igår.
Då
Nu
Då
Nu
en vecka försenad
Bloggaktivitet: skärpning! Nu är grammatikkursen avslutad, så nu ska jag väl ha energi till att hitta på blogginlägg.
Första delen av min "comeback" efter denna lilla svacka får bli en veckans Fina känga
Veckans fina går till den nya delkursen, läraren har fått allt att verka lovande och roligt. Och bara två böcker behöver införskaffas!
Veckans känga går till stadsbiblioteket i Hässleholm, som istället för att mejla skickar ut ett stor kuvert och ett helt A4-papper med den lilla texten om att någon bok är försenad (en dag och skulden är betald, ska ni veta). Miljöovänligt!
vårtrött
Bland annat den där vårtröttheten ställer till det...
pannkaka är godare än supinum
Vi hörs i helgen, när tentan är över.
du är inte klok, Madicken
Very well, nu ska jag plugga i alla fall, tenta i övermorgon och jag har en massa som inte har blivit läst, skärpning. Ikväll kommer Sanna över på fika och det hemska programmet "Dating in the dark" (!!!), imorgon ska vi vara effektiva och plugga i skolan och på torsdag efter tentan... händer det något roligt varje minut, kan jag tala om. Det ska ju firas att grammatikskitet är över!
inte nog
Kanske inte helt, men det mest var kass; plugget gick inget vidare, jag snubblade och tappade saker, gick in i saker och var allmänt deppig. Ni vet, sådana depperioder som man har ibland.
Så jag började gå och längta till denna veckan. Och nu är det denna veckan, och den ska nog bli roligare än förra. Förresten, stryk "nog".
litet
boktips
Jag längtar efter underhållningsläsning. Av Tage Danielsson, OM Tage Danielsson, om Nancy, Kulla-Gulla, av Agatha Christie och Margit Sandemo.
Ge mig gärna boktips om ni har några, för i sommar ska här läsas!
(jag finns för övrigt på boktipset.se)
hellre än...
- sitter på ett X2000 till Stockholm
- tittar för tjugoelfte gången på Rhett och Scarletts bekymmer i "Borta med vinden"
- sträckläser en bok på cirka trehundra sidor
- bakar ett bröd
- storstädar. Det ska jag visserligen göra nu i alla fall. Ciao ciao!
den felande länken
Mitt nästa projekt är att lära mig spela fiol. Det ville jag alltid som barn, men pappa nekade mig det med bestämdhet. Förmodligen för att det inte låter så vacker med en nioåring som spelar falska skalor.
Men nu på ålderns höst vill jag lära mig. Jag blir aldrig konsertviolinist heller (heck, jag vet ju inte ens hur det är att spela det!), men lite hobbyduktig sådär.
Jag undrar om det finns fioler som man kan plugga in hörlurar på så att man inte stör studentgrannarna... om någon läsare är fiolkunnig, ge gärna lite tips och råd. Så fort nästa lön kommer tänkte jag ta mig till någon slags instrumentuthyrning och hyra en liten violin.
Over and out för denna gång, nu är det tentaplugg som gäller. Ordklasser, here I come!
vad gör man inte för lite kroppsvärme
Vad man är ambitiös när man lägger sig för natten. "Nu ställer jag klockan på sex, får då ska jag upp och träna och sen ska jag äta en superlyxig mysfrukost och sen ska jag..." eller "Jag ska vakna då och vara jättepigg, kanske ligga och läsa en stund i mitt tummade exemplar av 'Mossippan' från biblioteket, och sen lyxfrukost och sen tentaplugg gallore". Varför fattar man inte att det blir aldrig så?
Istället asar man sig eventuellt (om man inte bestämmer sig för att snooza istället) halvblint upp för att koka ägg. Ställer klockan och lägger sig i den kroppsvarma sängen igen. Ägget färdigt, häll av vattnet. Ägget måste svalna, jag myser i sängen istället. Sen slutar det med att det går en timme - när man ska äta ägget har det blivit kallt.
Irriterande vana som jag lagt mig till mig: i min kvälls smarthet lägger jag mobilen en bit ifrån sängen så att jag ska tvingas gå upp för att stänga av. Nog för att jag vaknar när det ringer, men nu har jag lärt mig ignorera alarmet så pass att den får ligga där tills orken tar slut och den lägger av. Och jag ligger kvar.
och så tar vi supinum
Nu, när jag gjort tre fullständiga satslösningar helt själv med full pott sånär som på två små osäkerhetsfel, så känner jag mig taggad till att plugga till denna tentan. Taggad till att inte låta mig vara offer under grammatikens ondska, taggad till att plugga och öva så mycket att jag med säkerhet kan lämna tentasalen och att jag satsar på att få så höga poäng som möjligt (istället för att satsa på att bara precis komma över strecket för godkänt).
Grammar - it's you and me, eye to an eye!
somliga går med trasiga skor och allt det där
Gårdagens missöde var att jag hällde soja på bordet istället för att doppa sushin i det. Sedan var det ett obehagligt gammalt fyllo som satt på en bänk och stank och skrek okvädningsord efter förbipasserande, och jag och Sanna (min sushikompis) råkade dessvärre ut för det. Jag tar inte åt mig vad sådana människor säger, men det gör ont i mig att det överhuvudtaget sitter nedalkoholiserat folk längs gatorna och låter allt elakt i själen drabba och skrämma främlingar. Det skrämmer mig att det är vad deras liv går ut på. Alkohol och elakheter. Och att de inte får någon hjälp, trots att deras alkoholism på inget sätt är särskilt dold.
strömavbrott
Jag satt framför "Cougar town" igårkväll med grammatikboken i knäet, när plötsligt allt, allt slocknade och blev nästan svart. Nästan svart blev det eftersom min laptop även går på batterier, och den slocknade inte. Grannen ringde och sa åt mig att titta ut när jag frågade om han också hade strömavbrott - totalt kolmörker. Vi bestämde oss för att gå en liten runda i vårt mörka område, och det första som slog mig när jag kom utanför dörren var hur många stjärnor jag kunde se. I stan! Sen kom strömmen tillbaka, stjärnorna försvann och det rullade in lite moln. Idag är det innesittarväder men jag måste ut ändå. Fy.
husmor
När man har varit i skolan, på gymmet, har pluggat, fejat, bakat avancerade bröd, lagat mat, diskat och haft besök på en och samma dag - då kan man inte direkt påstå att man legat på latsidan!
Imorgon blir det också mycket; dammsugning, pluggning, sångträning, inprovning och Credo, som gästas av Lunds universitets rektor. Det är grejjer det.
Det där med tentaplugg till nästa vecka känns väldigt avlägset...
pastelligt nytvättat
med en doft av äppelblom
myckna funderingar
Hujedamig.
Men nu har jag i tre månaders tid haft kulturentreprenörsprogrammet i Uppsala i tankarna, nästan helt. Mina enda tvivel handlar om att orka ragga bostad (det är ungefär svårast att får bostad i Uppsala, håll tummarna för mig), lämna hela familjen och alla vänner i Skåne och flytta och planera. Jag har installerat mig i min fina lilla lägenhet. Jag kan väl få ta med den upp?
Dagens plus (för övrigt är det en skitdag) var min debattartikel som låg och väntade i receptionen: två stycken slarvfel i meningsbyggnaden och en komplimang och kommentar om ett argument. "Toppen!", som läraren skrev. När man failar grammatikkursen så känns det skönt att jag i alla fall var bra på att skriva.
kom ihåg
violioliolej
Nästan ett år efter Alexander Rybaks vinst i Eurovision så kommer jag ihåg att jag kan lyssna på hans album på Spotify. Loving it! Ni är lite fjöniga om ni inte lyssna på den här låten, för den är så bra. Och jag älskar när Rybak slänger sig ner i en spelmanshukning!
Åh, vad jag hade velat kunna spela fiol!
dåligt, willys!
Det blir veckans fina känga en dag för tidigt, men jag är så arg att jag vill sätta en fot i baken på någon nu.
Veckans fina
Går till Melodifestivalfinalen. Tack för i år!
Veckans känga
Willys i Lund!!! I skrivande stund är jag på mitt fjärde försök till att försöka koka ett ägg, för jag blev så sugen på äggsmörgås. Två av äggen i förpackningen jag köpte idag var sönder när jag öppnade. Tre har haft små små sprickor i sig som har typ exploderat sönder när jag har försökt koka. Det var likadant i den förra äggförpackningen jag köpte. Om inte Willys kan ha bättre koll på sina varor så ska de ta mig tusan slå igen. Därför förtjänar Willys den andra kängan på kort tid.
vår
baking in progress
Nästa vecka blir det brödbak, även det utifrån Leila Lindholms "Piece of cake".
spectacular spectacular
Lördagen blev lika underbar som mina cupcakes, ungefär.
Bakning, solsken, vårjacka, rosa frosting, Melodifestival med vänner, spel och hembakat (och Alexander Ryback!). Och en helt ok låt som vann. Jag röstade på Salem, jag gillade Annas men ville inte att den skulle vinna. Men det var helt ok att den gjorde det.
Det var lite oroligt när de helt onödiga utländska jurygrupperna envisades med att ge Darin tolvpoängare (och Grekland som sade sig ha bra smak, jo pytt!). Linn stod för kvällens roligaste kommentar, som uttalades under snabbgenomgången av nämnde artists framträdande: efter att han har gjort den låten "har Darin nog inga kompisar kvar". Ska du vara med i fler melodifestivaler, Darin, så vill jag se skärpning!
Nu blir det schlagerpaus tills i maj, då det är Eurovision. Sedan är det sorgligt nog ett år tills nästa spektakel, jag hoppas på något mer spektakulärt då.
lördag
Idag blir det schlager, rosa och grönt; drömmigt rosa halloncupcakes á la Leila Lindholm och Gröna Studenter Lunds årsmöte. See ya in a while!
tulpaner är ju trevligt
melodifestivalkritik
Men tidningarnas intresse för Melodifestivalen verkar ha varit svalare än någonsin i år. Det rapporteras mer om det svala röstnings- och tittarintresset än om tävlingen. Finalbiljetterna går för en gångs skull inte åt som smör i solsken.
Christer, Christer, Christer. Det här året har varit droppen som har fått bägaren att rinna över för ungefär hela det svenska folket. Det började redan förra året, men 2010 eskalerade skiten. Idiotiska upplägg, som dueller under andra chansen, som gör att två bidrag går vidare, men inte nödvändigtvis de två bästa. De två bästa kan ju råka duellera mot varandra.
Ring, ring. En röstning räcker inte, när de fem bästa valts ut, varav ett finalbidrag, då ska det svenska folket återigen bekräfta att jo, det var den här ordningen vi ville ha det i. Det är inte g-klav som syns i Christer Björkmans ögon, det är dollartecken. Eller för all del, om det finns ett tecken för den svenska kronan så är det det som syns. Vilka som är de bästa låtarna spelar ingen roll, bara så mycket pengar som möjligt kan dras in. Men om resten av Sverige känner som jag så röstar de en gång inför den första utslagningen. Det skulle vara roligt att veta hur många det är som egentligen röstar den andra gången.
Och låtarna, sen. Från tusen håll har årets låtar kritiserats och kritiserats. I finalen finns det två som jag efter ihärdigt spotify-lyssnande inte har tröttnat på, de mest högkvalitativa låtarna: Anna Bergendahl och Salem al Fakir. För övrigt har nästan alla de låtar som inte gick vidare till final eller andra chansen i år varit mer eller mindre ett skämt. Vad koncentrerar Björkman sig på, musikalisk spridning eller bra låtar? Det är ju fint att han är så svensk att han inte vill trampa någon genre på tårna (eller ja, han och hela hans stab med människor som väljer ut låtarna), men för tusan, var det här det bästa som skickades in? Var Jenny Silver verkligen bättre än något annat bidrag? Då måste det övriga material som skickades in ha varit så öronsmärtande dåligt. Jag vill se mer fokus på bra låtar, de bästa låtarna, istället för den musikaliska spridningen. Råkar det sedan vara en raplåt som är en av de bättre låtarna - ta med den då!
En fågel viskade i början av året att detta skulle vara Björkmans sista år. Jag hoppas verkligen att det är sant. Det måste finnas någon som är bättre lämpad för jobbet.
värme i vårkylan
Om ni gillar grönt te, då kan jag rekommendera ett som heter Earl Green Citrongräs och bergamott. Så gott att man liksom inte får nog!
stolthet
"Jaha", tänker ni, "vad var det för intressant med det här då?"
Jo, jag är så stolt. Vi pratar om katten som blir omkringhunsad av grannskapets alla katter OCH KANINER! Nu har hon äntligen blivit stor, haha.
gråtvackert
vi är ju trots allt bara människor
Men timmen passerade och med smärta i hjärtat konstaterade jag att det var ett helt fruktansvärt program!
För er som inte vet: i korta drag så träffas ett antal personer på dejter i ett fullkomligt mörklagt rum. Först träffas alla, sen väljer man en man vill träffa mer, sen tussar programmet ihop dem för de dejter som följer.
Och allt är gulligt - det känns, pratas, pussas. Det "klickar" och några är allt litet smårodnande när de kommer ut i ljuset efteråt. Svävar liksom som på moln. Och det är ömsesidigt ibland.
Men sen kommer kraftprovet; deltagarna får under några sekunder se sin dejt (efter en tre stycken träffar i mörkret). Vill de fortfarande träffas efter det ska de mötas på en balkong, och vill man inte så går man iväg. Då står det en förhoppningsfull stackare på balkongen och ser sin dejt helt kallhjärtat lämna dem bakom. Ensam. Med vetskapen om att den där personen vill ha en, tills han eller hon såg hur man såg ut under några avgörande ögonblick.
Fullkomligt vidrigt och hjärtekrossande, uppbyggda, sköra förhoppningar som rivs ner med en obarmhärtigt kall järnhand. Det är inte personerna som väljer bort som jag dömer (de är trots alls bara människor), utan konceptet att visa upp ett sådant nobbande och sårande i nationell tv.
Men jag tror fortfarande på att skönhet kommer inifrån. Jag tror faktiskt inte att det finns någon tvekan om saken.
Veckans
Veckans fina
Lunds stadsbussar, som har börjat placera ut säkerhetsbälten i sina säten
Veckans känga
Lunds busschaufförer, som bevisligen inte har lärt sig några trafikregler (som att rött trafikljus betyder stanna eller att obevakade övergångsställen betyder stanna om det finns fotgängare som ska gå över). De klämmer gubbar med rullator i dörrarna, är allmänt otrevliga och kör så att folk i bussen ramlar ner på golvet (det är sant, det hände häromdagen- alla i bussen föll som furor).
ett skratt om dagen...
Under helgen kom jag att tänka på denna härliga lilla video, Knappnytts guide som under 2006 års val riktade sig till årets förstagångsväljare. Frågan är om man blev särskilt sugen att rösta på något parti efter Knappnytts mish-mashande av... ungefär allt. Rekommenderas om du behöver dig ett gott skratt!
pianoläxa V
Ni har inte fått höra något om mina pianolektioner på länge! De senaste gångerna har jag spelat så tråkiga och svåra låtar, men idag fick jag en rolig en som jag har spelat på hela kvällen (istället för att packa) - The Clown av Kabalevsky, som ni kan lyssna på här ovan. Fast nu har vi spelat så hemkt mycket klassiskt, och jag anmälde mig faktiskt till att spela populärmusk/musikal, eftersom jag vill lära mig mycket mer om hur man kan använda ackorden, och inte bara spela dem... ja, som hela ackord.
Tack och hej och så hörs vi!
wrap yourself around me
I övrigt får jag snart migrän, hjärtattack, panik och lite sådant. För att ingenting som har hänt hittills har gått som det ska. Varför skriver kontaktpersoner inte ut sitt telefonnummer, till exempel? Det är lite svårt att ringa dem om det inte finns några nummer.
jag såg en tygsko nyss och det var våren som kom
Tredje mars blev 2010 års första conversedag för min del. Sedan igår är det tygskoväder. Men vårjackan får hänga kvar i garderoben en liten stund till. Det är ganska kyligt, så emellanåt kan man sitta i ett solfyllt fönster och bläddra i senaste numret av Lantliv. Men jag, jag ska städa och tvätta, och det kan vara trevligt det också.
släpp fångarne loss, det är vår!
Även vädret verkar ha förstått att mars är en vårmånad, sånär som på det dystra novembervädret igår. En liten fågel har viskat i mitt öra att det ska vara såhär soligt hela veckan, och det håller vi såklart tummarna för.
Idag har jag varit på en massa ärenden, både i och utanför Lund, och spenderat lite av CSN:s "gåvor" på fina saker. Men tro inget nu, jag försöker spara duktigt och jag köper bara sådant som jag har sagt att jag behöver denna månaden. Eller ja, nästan. Den där vasen var väl inte riktigt inplanerad. Näst på tur står en vårjacka!
I vår öppnar en butik i Lund som säljer vintage & smycken, så håll ögonen öppna, alla lundabor!
(och nu har jag batterier till kameran, så nu blir det inte så krasst med bilder här hoppas jag)
första fina kängan
"Fina kängor" handlar inte om mina vattenintagande diton, utan om veckans fina och veckans känga, där kängan representerar en spark därbak. Uttrycket är lånat från en aktion som Gröna Studenter i Göteborg använde sig av, där människor med hjälp av lappar (i en gammal känga) gav bland annat Maud Olofsson... en känga.
Veckans fina
Hjordnäras nya yohurtprodukter (KRAV- märkta!) med smak av bland annat apelsin/persika och björnbär/vanilj.
Veckans känga
Till Willys på Norra Fäladen, som aldrig har färskt bröd, eller ens rumstempererat bröd. Det ligger halvfruset i brödhyllan. De saknar dessutom alltid flera produkter (bland annat Hjordnäras yoghurt) som jag tycker är viktigt att ha om man ska kalla sig livsmedelsaffär. Som exempelvis bikarbonat.
finheter
... grupparbetet tar tjugo minuter
... man hinner läsa in veckans föreläsningar (meaning: inget plugg resten av veckan)
... man äter ugnsvarma minibaguetter hemma hos en god vän
... man pluggar framför tv:n hemma hos en god vän
... de där vita strumpbyxorna som man har letat efter plötsligt finns på Lindex
... man inser att läget är under kontroll, men ändå ganska förvirrande eftersom det är så nytt
... man får veta att Stockholmsresan sammanfaller med en väns Stockholmsresa. Roligt, även om vi knappast kommer att hinna se varandra däruppe. Jag ska jobba med valgruppen, hon ska titta på Grease
