Tänker varje dag att nu ska jag gå upp och jag ska städa och träna. Städa framförallt. Måndag och tisdag var visst två effektiva dagar då jag tog ut mig helt. Ungefär såhär ser mitt skrivbord ut just nu (men disken är i alla fall diskad). Den sköna damen och kartan under är fynden jag gjorde i Paris' boklådor.

Jag gillar verkligen när kvällssolen målar spetsgardinsmönster på min vägg, när tjocka katter kikar ut mellan två bräder och myser, och när jag får gå förbi kvällsljuva ängsblomster på väg upp till Lunds bästa utsiktsplats.

-

Låtpoesi för nu, för idag, för regnet på insidan. Faktiskt med bra låtar denna gången. Låtar jag tycker om. Utom en som jag aldrig hört.

Igår någonstans mellan okynnesshopping och städning insåg jag att jag skulle behöva en matlåda till idag. Jag insåg också att jag ville ha en annan matupplevelse än den Willys kan erbjuda mig, nämligen den billigaste. Så jag gick till Skånes finaste Ica-butik och köpte chevréost, fetaost och tomat. Tillsammans med vad jag hade hemma blev det en kanongod pastasallad som räcker till matlåda:

-

Pasta

1 squash

1 tomat

1 1/2 msk flytande honung (värm din fasta honung några sekunder i mikron så blir den flytande)

1 paket fetaost

1 liten chevréost

olivolja

salt och peppar

-

Koka pastan och stek hackad squash och tomat under tiden. Salta och peppra efter smak. När pastan är klar ska den svalna litegrann. Häll i grönsaker och smulad ost, toppa med att ringla honungen över. Skulle även varit gott med rostade valnötter till. Ös upp och ät.

För första gången har jag rea-fyndat: ett par mörkblå chinos med hög midja, precis som jag vill ha det, för en hundring på H&M. Jag är stolt och vill visa! Ett par kvar som var ens i närheten av min storlek, hurra! Nu har jag också ett par röda "converse", det vill säga ett par billiga replikor från Skopunkten. Tack Emma för tipset!

-

Nu sitter jag i min lägenhet som är mörk fastän persiennerna är uppdragna. Mitt på blanka dagen. Snart ska jag in i duschen, klockan 13.00 pratar Underbaraclara på P1. Det lyssnar jag på medan jag sminkar mig. Sedan åker jag ensam till Nova för att shoppa upp det lilla jag fick denna månaden. Det låter som en ganska trevlig dag men den är fruktansvärt tung. Har svårt att andas.

Jag fick vara 20-talsmodell för underbara Minna Nilssons (http://synvinklar.se) smyckesfotografering häromveckan. Klicka in er här för titta på resten av bilderna och på många andra skitsnygga bilder. Tack Minna, du är grymt duktig!

De flesta av er har redan sett bilderna på facebook (jag gissar att de flesta som läser har mig som vän där)- så här kommer lite nygammalt.

-

Paris var fantastiskt roligt och bra på alla sätt och vis, jöss i himelen vad jag har upplevt och skrattat och hittat på hyss. Anne är en alldeles utmärkt reskamrat! Efter lite allvar vid Seines boklådor (där jag fyndade en gammal fransk Sverige-karta och ett gammalt modemagasinsomslag från början av 1900- talet) sprang vi in i Paris dyraste paraplybutik och köpte de två billigaste paraplyerna eftersom det öste ner. Vi åkte karusell och handlade INTE på dyra Gallerie Lafayette. Vi stod enbenta och hoppandes framför Notre Dame men var högtidligt tysta inuti. Vi åkte till toppen av Eiffeltornet och struntade i Louvren (eftersom Musée D'Orsay verkade mycket roligare). Vi tolkade konstverk och fnissade under planerandet av projekt Francois de Gaulle, en baguette som vi ville posa med på franskt vis på olika platser i Paris. Med påritat ansikte och en tricolor instucken i ena sidan gjorde vi Paris och roade både inhemska och turister. Avslutningsvis lemonad och dessert vid ett blinkade Eiffeltorn. En helt underbart bra resa, med andra ord!

Överger för några sekunder Edith Piaff för en annan fransyska, Juliette Greco. Hon passar min sinnesstämning bättre just nu. Om jag nu måste lyssna på franskt. Och det måste jag nog.

Länge åt vi, drack och dansade (ingen uppskattade mina musikval som var två låtar av Arvingarna). Sedan begav sig Emma ut för att festa vidare natten lång och vi andra gamlingar (jag, Sanna och Emmas pojkvän och min granne Andreas) åkte hem för att sova.

-

Min trygga värld just nu är en värld där jag får låna pengar av CSN för att bedriva studier, där jag bor i en lägenhet som för en billig peng uthyrs till studenter och jag behöver inte skriva CV:n eller personliga brev för att bli antagen och få låna pengar för ännu en termin. Det är inte alls vad jag drömmer om, jag vill gärna bort härifrån- på ett sätt.

-

Framtiden är en värld där lånade pengar ska lämnas tillbaka på något sätt, där jag ska försörja mig hederligt genom att arbeta och där jag måste sälja mig själv för att få jobb och leta själv för att få en bra lägenhet. I konkurrens med hundratals, tusentals andra. Mitt val av yrkesområde är inte något som kommer att betala bra för sig. Om jag ens får jobb. Det finns redan för många kulturarbetare. Alla extrajobb jag någonsin fått hittills har varit genom nära kontakter. Nu måste jag själv söka och hoppas på min vinnande personlighet (för inte är mitt CV något att applådera högt för). Så får jag en klump i bröstet. Inte så mycket för mitt val av yrkesområde egentligen, nej, mer för mitt spretiga val av humanistiska kurser. Lunds Universitet erbjuder inga humanistiska program. Man får själv plocka ihop till sin kandidatexamen. Men om man inte visste från början? Om man bara tog något som verkade kul i två och ett halvt år och sen sitter på sin kammare med ett bagage fullt med kurser av alla möjliga slag, när jag egentligen hade kunnat ordna en fin examen med relevanta kurser (... ok, jag tror ni förstår att detta är upprörande).

-

Nej, vad jag egentligen ville säga är att det är läskigt. Sjukt läskigt. Hur vet jag hur framtiden blir? Kommer jag trots flera år på universitetet få en alldeles fasligt låg lön, som inte lämnar många slantar på sparkontot när den årliga studieskulden betalats av? Kärnan i det här inlägget är: vad ska det bli av mig?

toodles, nu drar jag på fotografering!

Det blev inte så mycket svensk primörmat igår, även om jag för all del använde mig av purjolök. Nej, ett inlägg av Niotillfem inspirerade mig att istället göra dumplings som jag aldrig ens smakat. Mina degknyten blev inte så fina som kockens här ovan, men åh tusan vad goda de blev! Betyget från pojkvännen var: det här kan vara det godaste du någonsin lagat till mig.

Jag använde det här receptet och uppmanar alla att prova (och att köpa färdig deg för det var tröttsamt och tog lång tid att göra en massa små rundingar).

-

Med detta vill jag också uppmana eventuellt folk som bor häruppe att slänga sitt skräp i sopcontainrarna istället för utanför så att snorkråkorna försvinner!

-

Vädret är på min sida i alla fall, riktigt inomhusväder.

En vacker försommarkväll gingo vi ut för att njuta av solnedgången, en tre-fyra vänner och jag.

Jag just nu: väldigt solkysst, fräkniga armar, axlar och knän, solblekta slingor och äppelblomsdoftande kläder. Kan det inte vara sommar året runt?

Nationaldagen har mest bestått av körsång, brända axlar och fikor. Just det, plural. Efter fika på Kulturen gick vi närapå raka spåret till Espresso House och drack oss illamående med Frapino. Sanna åt en cupcake och tyckte att Andreas' kommentarer var det värsta hon hört med sina kolsyrade ögon och Emma var lite fotoskygg. Och än är dagen inte slut, om en stund ger vi oss ut och hoppar hopprep och hage och blåser såpbubblor.

-

Fina nationaldag! När vi sjöng nationalsången på sjungningen på Kulturen och alla besökare reste sig för att hedra vårt land, då blev jag allt lite rörd. Vi ska vara stolta över att vi bor i ett så fantastiskt land - Sverige är inte på något sätt perfekt och det finns alltid förbättringar att göra, men hur otroligt är det inte med gratis skol- och högskolegång, allemansrätt, demokrati, billig och bra sjukvård för alla (jämfört med andra länder) och en massa annat. Dessutom är det väldigt vackert här. Ja, jag vill leva och jag vill dö i Norden!

Nu är jag tillbaka från en ögonbedövande vacker vistelse i Dalsland där jag besökte en väldigt fin familj, nämligen min pojkväns. Det har varit händelserika och lata dagar, i ett landskap där solen nästan aldrig går ner.

Vi gjorde utflykter till bland annat Nordens Ark där jag för första gången fick skymta vargar, tigrar och leoparder, men sorgligt nog inget lodjur eller vildkatt. Gräset var grönare på andra sidan för en killing som tagit sig igenom stängslet och in till en annan hage och järven låg och klappade sig om magen och visade sina vassa tänder.

Vi besökte också Smögen (jag kan förstå att det är populärt!) där det fanns safirblått vatten och pistagegröna hus.

Och på gården på en udde långt borta från civilisationen hade vi allt som oftast besök av två familjer Kanadagäss med så söta små gässlingar, som fällde ut vingarna när de sprang efter sina föräldrar.

-

Däremellan latade jag mig på en enslig strand med Poirot och vadade ut till en ö och klättrade på klippor med mitt hjärta. Jag har blivit oförskämt brun och har just matchat mitt nya somriga jag med en sommarkonsert med min kör Bella Voce.

Helt fantastiskt är det här, ska ni veta. Långt borta från civilisationen och det enda aktiviteterna ackompanjeras med är fågelsång och kluckandet från Vänerns lugna vatten. Peppar peppar- men vädret har verkligen varit på vår sida! Idag har vi besökt Nordens Ark och Smögen, bilder kommer när jag kommit hem och avslutat vårkonserten med Bella Voce i Allhelgonakyrkan på söndag. Puss hej!

Nu far jag uppåt landet i några dagar och hoppas att Dalsland har lika fint väder som Skåneland. Rapporter angående årets första dopp kommer (Vänern ligger ju ändå bara runt hörnet). Puss!

En jättefin dag som avslutades med planer om Paris, italiensk glass, Åhlénsk idébok och tvätt på kämnärsvis. Och lite pussar på pojkvännen, förståss.