Jag har alltid ställd mig negativt till kvotering, alltså att ett visst antal platser i ett företag, styrelse och så vidare ska fyllas av kvinnor. Har tyckt att risken finns att det inte blir jämnställt alls utan att det kan väcka känslor av orättvisa eftersom det då blir så att det inte är den mest kompetenta som hamnar på en post i alla fall.

 

Men så i söndags när vi tittade på hyperpinsamma "Kontoret" sa min pojkvän något som jag aldrig tänkt på: 

"Sådär är det i företagsvärlden! Så länge gubbarna på de ledande posterna håller varandra om ryggen kan det inte bli jämnställt. Man måste börja med att kvotera in kvinnor för att bryta det mönstret". Sådär har jag aldrig tänkt och jag skämdes nästan lite. För kanske är det så, att för att bryta ett negativt mönster så måste man börja med något drastiskt. När det sedan känns lika naturligt att det är kvinnor som män som får dessa poster, när kompetens föregår könet, då kan en sak som kvotering plötsligt kännas överflödig och onödig. Förhoppningsvis.

 

Min älskade Mårbacka-pelargon har under vintern vuxit sig vild och sned. Jag har världens minst gröna fingrar, eftersom jag lyckats med bedriften att ta död på kaktusar så överlåter jag allt växtskötsel till Sebastian. Men nu tycker jag att pelargonen känns stökig och inga blommor har den, men det kanske de inte brukar ha över vintern? Anyways, läste på och såg att nu är tiden att plantera om, klippa ner och ta sticklingar. Sebastian kommer att ansvara för vårt apelsinträd, pelargonen är min så den ska jag se till att försöka vårda. 

 

Om det är någon läsare som har tips gällande pelargoner, sticklingar och så vidare, heta tips för en växtnovis som jag, så vore det fint om ni lämnade en rad i kommentarsfältet! Hade hellre önskat att växterna skötte sig själva och att jag slapp, men en vill ju ha det fint i fönstren.

Listan är hittad hos en av mina favoritbloggar, Emily Dahl. 

Hur länge har du bloggat? Jah började våren 2006, när Ebba von Sydow började ge en massa bloggtips i Veckorevyn.

Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga? Hade nog ingen bild alls. Jag läste nog inte ens någon blogg innan jag själv började.

 Ville starta som modeblogg,  tyvärr har jag inte kvar mina allra första outfits. Vägrade visa ansiktet.

Vilken var den första blogg du förälskade dig i? Den första bloggen jag började följa och som jag älskade var Hanna Fridéns Francineska- blogg. Tyckte att hon såg ut som Audrey Hepburn och hon var så öppen, lite arg och väldigt rolig. Men ganska snabbt kom nästa förälskelse som var Underbaraclara.

Vad känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem? Jag hade så många olika bloggar i början. Min första "riktiga" blogg finns inte kvar så jag kan inte läsa inläggen där, vilket jag tycker är oerhört synd. De andra spridda inläggen tycker jag är lite söta, och lite cluless kanske.

Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare? Det är en fem-sex stycken som jag gärna läser dagligen, sen ett gäng bloggar som jag klickar in mig på när andan faller på. 

Blev med tiden mer fokuserad på mat och inredning.

Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar? Det är nog en salig blandning av allting. Det är väl en jag läser som enbart är dagboksblogg, de andra är liksom båda två. 

Nämn en bloggare som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. Den här var svår. I de flesta bloggar jag gillar kan jag se lite av mig själv i författaren. Kan inte komma på någon med någon tillräckligt bra motivering.

Nämn en bloggare som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om. Underbaraclara. Hennes utveckling har liksom följ min, eller tvärtom, under de här åren. Men hon är också en romantiker som gillar gamla saker, bakning och prickiga kjolar, samtidigt som hon är en kapabel kvinna med starka åsikter om samhället. 

Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? Inte så mycket tror jag, kanske att det är kul. Jag har ju ingen stor blogg att tycka till om.

Bloggandet blev roligare när jag skaffade en bättre kamera och började experimentera med bildredigering.

Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg? Det hoppas jag! Fick kommentaren häromdagen att det under åren varit så att allt verkar vara så bra i bloggen även om mina vänner vet att jag egentligen mått dåligt, men det beror ju också på att jag inte vill dela alla mina sorger här. Det är nog det enda som sagts om ämnet.

Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden? Nu är jag lite mer privat än jag brukade vara tror jag, just nu känns det som att jag vill hålla gränserna tätt kring privatlivet. 

Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför. Det är just det, privata saker som har med vad som händer i familjen och i relationer. Det är för nära och det är inte så kul för dem det handlar om att läsa. Och elaka saker om folk.

I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? Klart man vill ha bekräftelse, men med tanke på hur lite jag bloggar så är ju inte den driften så stark. Mittemellan.

Tror du att en kan lära känna en person genom att läsa hens blogg? Ja, en del av personen i alla fall.

Har du träffat folk irl efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? Nej.

Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? Ja, om man skriver väldigt destruktivt och väldigt nära om hur dåligt man mår eller snackar skit om folk, direkt eller indirekt. 

Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Har nog aldrig fått någon elak kommentar, har en alldeles för liten blogg för att folk ska orka bry sig ;)

Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar? Nej, inte vad jag kan minnas.

Mest har jag bloggat om studenttiden i Lund ♥

Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? En nackdel som gör att jag inte uppdaterar så ofta är att det är tidskrävande, om man vill ha fina och genomtänkta inlägg. Jag jobbar heltid och försöker träna, umgås med både vänner och sambo samt ägna mig åt andra intressen, det är svårt att få tiden att räcka till. Hade gärna tagit upp bloggandet på allvar igen.

Tror du att du fortfarande bloggar om två år? Man vet aldrig, men förhoppningsvis. Det är kul att ha att se tillbaka på!

 

 

Den gamla familjetraditionen fredagsstädning är avklarad, jag väntar på att hoppa in i duschen och sen kommer min vän Anne hit för att ha carbonara- och vinkväll med mig. Det är något sånt man behöver efter en hård arbetsvecka. The Smiths ur högtalarna och ljus tända, typ massage för själen.

 

Bästa carbonara- receptet står Niotillfem- Sandra för.

 

Hade en helt avig vecka för ett tag sedan. Exakt såhär kändes det:

 

- ur "Lillans aviga dag" av Britt G Hallqvist

Jag har haft en så lat och skön morgon och strax ska jag iväg och fika med två sköna tjejer. Min initiala plan var att passa på ett pass yoga när jag ändå är ensam, men efter ett avsnitt Downton Abbey kände jag att det var inte vad jag ville. Idag ska jag bara göra saker som jag spontant känner för, och jag hänger på gymet så ofta ändå.

 

 

Tillsammans med ljuset har min lust till liv och rörelse kommit tillbaka, och jag är riktigt sugen på att sätta igång med lindy hopandet igen. Har haft en paus på ungefär ett år, vilket är så knasigt eftersom jag tycker så mycket om att dansa, tycker så mycket om stämningen och atmosfären på Tangopalatsets torsdagar. Låt oss hoppas att jag känner likadant på torsdag efter en lång arbetsdag!

I torsdags åkte jag på planeringsdag med min avdelning, ut till Katrinetorp bar det. En fantastiskt herrgård byggd i början av 1800- talet som ligger ett stenkast från motorvägen och Bauhaus men ändå mitt i lugnet och vintervilande trädgårdar.

 

I en helt trompe l'oeil:ad ljus sal satt vi, och på övervåningen fanns flera små rum med tapeter i alla möjliga mönster. Jag tycker att det är så kul med historia och fastnade för den Asien- inspirerade tapeten i vårt grupprum. Allt var präglat av edvardianska prydnader tillsammans med importerade blåvita Kina- vaser. Hade kunnat bo i ett sådant rum.

 

 

En nätt tekopp i tunt porslin

 

 

Exotiska illustrationer

 

Har allaredan bestämt att jag och Sebastian ska cykla ut dit i sommar, sitta vid fonstänen på innergården och äta glass. Åk dit ni också!