Jag minns bara min student som underbar. Den var bara underbar. Det var en hel veckas firande som eskalerade i examen och en bal.

 

Vi var tre tighta tjejer som dansade oss igenom den där studentveckan. Samkväm på beachpartyt, upptågen på skattjakten, bakfyllepizzan, dekorering av vårt studentflak... och hela veckan var sådär underbar solig som en bara kunnat drömma om.

 

Skattjakten var magisk på sitt sätt, vi hade fått ihop ett team som körde på 80-tals outfits. Det absolut första som hände var att jag, på uppdrag, plaskade ner mig i en av Hässleholms fontäner (lyckligtvis hade jag en bikini under). Det slutade med en kraschad fotbollsmatch och hemtransporten som slutade med en tidig bakfyllepizza (innan vi ens hunnit gå och lägga oss).

 

Själva studentdagen började med champagnefrukost, jag spillde ner min vita  outfit med jordgubbar men vad gjorde det? Vi härjade runt på stan, blåste som tokiga i våra visselpipor och jag märkte inte ens skoskaven från mina nya skor. Efter att vi sprungit ut, sjungt studentsången och mottagit alla våra buketter och nallar, satte vi oss i vår cabriolet för att vissla och sjunga oss igenom stan. Alltmedan solen brände på rygg och axlar minns jag att jag tänkte, att så här lycklig har jag nog aldrig varit i hela mitt liv. Jag kom hem till en underbar tillställning och snapsade ifatt med släkten, och på kvällen när vi inte kom in på studentavslutningsfesten (en av oss hade inte fyllt 18, dum regel) så drog vi på en villafest där vi mötte Joel från Solna. Det var inget särskilt med honom, men namnet har satt sig eftersom vi kallade honom det hela kvällen. Vi allihop sprang runt i en daggig natträdgård och pratade om Ted Gärdestad och jag vet inte vad. Jag minns bara att det var kul och att jag kom i säng hemma samtidigt som tidningsbudet smällde igen brevlådans lock efter att ha dumpat dagens Norra Skåne där. Några timmar senare gick jag upp för att gå på bal, bakfull och hes.