and then there where none.

Vem kan hålla sig från att blogga mär man precis läst en bra ryslig Agatha Christie som man vill tipsa om, ens på semestern?

Är inte mycket för deckare, men Christie är en mysryslig sommarfavorit. Under gårdagen slukade jag "Och så var de bara en" på vår underbara hotellbalkong i solen. Det som gör boken läskig är den involverade, minst lika obehagliga, barnramssn om tio små negerpojkar (observera att ramsan heter så och att det inte är min beskrivning av den), utefter vilken morden på en isolerad ö begås ett efter ett. Vem kan man lita på och vem i sällskapet är kallblodig mördare?

Ramsan i sig läste jag på om igår. Originalversionen var sådär trevlig,men slutade med giftermål. Andra versioner, som den Christie har i boken, är långt mer obehagliga och slutar med en hängning. En annan känd variant av sången, som är den jag kände till, handlar istället om tio indianer. Vill helt klart veta mer om ursprunget till sådana hemska verser, men så länge kan ni krypa upp med boken i hängmattan tycker jag.


Det ni säger

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0