om vi skulle räkna vuxenpoäng

Jag skulle vilja påstå, att jag har samlat på mig en del vuxenpoäng.
Förvisso har jag inget Ica- kort, men likväl ett Axfood personalkort. Och det är väl ungefär lika bra. Eftersom jag sällan storhandlar på Ica.
Jag har en egen lägenhet och jag sköter mina räkningar. Vuxet vuxet.
Och så har jag gamla klasskamrater som blir gravida och föder barn. En av mina närmsta vänner är gift, och ännu en bekant är gift. Min favoritbloggerska Underbaraclara är ett år äldre än mig. Hon gifte sig när hon var lika gammal som mig.

Nu, jag är ingen särskilt äventyrlig person. Visst drömmer jag om att resa, jag kan känna för att bara dra, leva bohemliv i en utländsk stad någonstans, bara äga det jag har i ryggsäcken, ungefär. Men mest av allt drömmer jag om en familj. Kanske inte just nu. Nej, absolut inte just nu. Inga barn än på några år.
Men när jag läser om folk, och när jag hör väninnor, som minns sitt bröllop, bär vigselring och ska gå hem till sin man, åker på resor med sin man - då tänker jag att jag nog också skulle vilja vara lite gift.
Tänk vad vuxenpoäng jag skulle få då!

Det ni säger
Postat av: Cecilia

Hej! Jag känner verkligen igen mig i det du skriver, jag känner precis likadant. Visst lockar det att leva ett äventyrligt "ungdomsliv", att resa runt och inte få rötter någonstans, men samtidigt vet jag att det inte är jag. Jag är en person som vill ha rötter, som vill ha en plats som är min och gärna någon eller några andras också. Jag är 20 år nu, så för mig ska det dröja åtminstone sju-åtta år innan jag skaffar barn, men jag kan inte låta bli att längta i alla fall. Och jag tycker att det är så himla synd att det har fått lite av en "fulstämpel", i alla fall här där jag bor och bland de jag umgås med, att skaffa barn tidigt och stadga sig. Man ska minsann festa och bo utomlands och ränna runt ... Men det vill ju inte jag. Hm, undrar förresten hur många vuxenpoäng vi får bara av att tänka på det här?

/Cecilia

2009-10-07 @ 09:02:11
URL: http://voix.blogg.se/
Postat av: Sandra

Hej Cecilia!

Jag tycker också att det är synd att det fått lite fulstämpel att längta efter familjetid - alla kan ju inte ha samma drömmar!

Jag tror att i det tysta finns det fler som längtar efter allt det där som inte är direkt normerande för ungdomar idag:)

Jag säger: man ska följa sina drömmar, vad de än må vara!

2009-10-07 @ 13:15:54
URL: http://lovlilett.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0