Deltävling två i 2010 års Melodifestival erbjöd en ganska blandad kompott av bra och (diplomatiskt) mindre bra. Det var säkert flera som saknade Dolph, men jag tyckte att Christine Meltzers imitation av Charlotte Perelli kompenserade favoritens frånvaro hysteriskt bra!
Här kommer min dom över kvällen:

♥ = låtpoäng. Maxpoäng är fem
♣ = framträdandet. Maxpoäng är fem

Eric Saade - Manboy
♥ ♥ ♥ ♥+
♣ ♣ ♣ ♣ ♣
Kvällens simmade i land hos hela svenska folket, och var det bidrag som fick flest röster under kvällen. Eric var en glad och charmig typ på scen, men ett framträdande som var elegant poppigt och mycket roligt att titta på. Till en början tyckte jag att refrängen kändes lite fjantigt dagis (Manboy, manboy, you can call me manboy), därav endast fyra hjärtan och ett plus, men den petitessen överskuggades av att låten var så catchy, bra och alldeles... alldeles underbar! Fredrik Kempe never disappoints!

Andra generationen och Dogge Doggelito - Hippare hoppare
♥
♣
Ett rörigt och jobbigt bidrag av Doggelito med gänget. Inget ont om rap, men den gode herr Björkman borde lära sig, att om han tvunget ska försöka lansera hiphop i Melodifestivalen, då ska den låten som gör det vara något alldeles extraordinärt. Det var inte "Hippare hoppare"- Dogges outfit såg ut att tillhöra en sliskig, grekisk smörsångare på något billigt turistotell. Låten var tråkig och rörig, framträdandet var tråkigt och rörigt. De kanske skulle ha provat att köra "Cykel på köpet" istället?

Maria Espinosa - Innan alla ljusen brunnit ut
♥
Överstruket ♣
Maria var söt söt söt med en 20- talsmodern stil, och hennes röst kunde lika gärna ha tillhört en ängel. Men nej. Nervositeten skönjdes alltför tydligt i sången, som var tråkig och platt. Ett balladframträdande har all chans att vara gripande vackert, men Marias tafatta försök att sträcka ut handen och fånga våra hjärtan räckte inte riktigt till. Kanske nästa år. Med en bättre låt.

Highlights och MiSt - Come and get me now
♥ ♥+
♣ ♣
Lät till en början förväntansfullt schlageraktig. Men den ganska okarismatiska framträdandet drog ner ganska mycket, och låten var alldeles för lik random popsång. Och påminde inte refrängen om någon låt? Ingen aning. För jag minns inte ens hur den gick.

Pauline - Sucker for love
♥ ♥ +
♣ ♣
Jag är en sucker for 60- talsmusik, så den här föll mig lite på läppen. Den andades lite motown, lite Aretha Franklin, lite glad 60- talspop. De relativt låga poängen kommer av att låten blev så tjatig mot slutet. Refrängen var bra, men bara så många gånger. Framträdandet var ett gott försök, men hur mycket mer hade de inte kunnat göra av det?

Andreas Johnson - We can work it out
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♣ ♣ ♣ ♣
Det blev nästan full pott för Andreas Johnsons del. Förväntningarna var höga, då han alla andra år har bidragit med toppenlåtar (jag älskade även "One love" tillsammans med Carola, fastän många gärna räknar den som en storflopp). Han gjorde mig inte besviken. En stark och gripande låt som knäppte på känslosträngarna i mig, och han använde hela sin intensitet och spelade på sina känslouttryck för att få detta balladframträdande intressant. Jag sörjer det faktum att herr Johnson meddelat att detta är hans sista år.

Kalle Moreaus och Orsa Spelmän - Underbart
♥ ♥ ♥ ♥
♣ ♣ ♣
Finns det en fiol som spelar folkmusik, då är jag där. Farbröderna var så söta allihopa, och de gav oss en underbart mysig låt med folkmusikaliska vibbar som jag saknat länge i Melodifestivalen, men som var väldigt populärt för några år sedan. På scenen visade de genuin glädje och lite smygkoreografi här och var som helt klart piggade upp framträdandet!

Hanna Lindblad - Manipulated
♥ ♥ ♥
♣ ♣ ♣
Pay Tv, Lady Gaga... jag anade rätt när jag sa att "den här gillar nog min syster". Den pigga musikalfågeln gjorde ett delvis snyggt nummer med en delvis snygg låt. Men under snabbgenomgången var jag redan trött på den, första intrycket var däremot helt ok. Men var det inte lite... läskigt?






Hej Andreas, vill du inte komma och sjunga för oss?
Jag och Sanna firar de fina finalbidragen med luftkyssar i sann tonårsanda.