En person i min yttre närhet har bekymmer. Personer i min direkta närhet påverkas av detta.

 

Kvinnan i fråga har stora problem med sitt ex. Hon gjorde slut med honom för ett tag sedan och sedan dess har hon haft ett större helvete än hon kunde vänta sig. Exet, som sedan tidigare är dömd för småbrott, mordhotar henne på hemskaste vid nästan dagligen. Han ringer och terroriserar, sms:ar så sjuka och hemska grejjer att man mår illa, kör förbi hennes hus. Han har vandaliserat hennes bil och gått in och tagit möbler med en nyckel som han behållt i smyg. Barnen mår dåligt och är så rädda för sin mammas och sin egen skull, en går hos skolkurator och en sover med en kniv. Han har telefonterroriserat min systers svärmors nya kille, och mordhotat även honom.

 

Polisen har blivit kontaktad ett flertal gånger. Hon har visat de hemska sms som hon sparat, sönerna är vittne till de verbala mordhoten. De lovar att ta in honom på förhör men vet ni vad de säger? "Vi kan tyvärr inte göra något. Att mordhota någon är inte ett brott."

 

Detta gör mig så djävulskt upprörd. Det var inte längesedan ett fall kom på löpsedlarna, om en tjej som blivit mordhotad av sin kille där polisen inget gjort. Dagar senare var hon död. Och jag undrar såhär, om vi tar och vänder på det: om någon skulle mordhota, säg, kungen, hade detta viftats bort med motiveringen att "mordhot är inget brott"? Nej, förmodligen inte. Instanser hade satts in för att skydda kungen från gärningsmannen, jag kan inte se framför mig att detta skulle ignoreras på något sätt.

Och jag skulle nog kalla repetetiva mordhot för grovt ofredande.

 

Nej, det är tydligt att en ensamstående mamma i en småort inte är lika mycket värd att beskydda som en kung eller en politiker.

 

Om ni vet något som kan hjälpa denna kvinna, snälla kommentera. Jag blir så arg att jag skulle kunna ringa polisen och skälla ut dem riktigt ordentligt, kanske är det så jag borde göra? Dags att ta även sådant här på allvar tycker jag!