Den senaste tiden har jag gått hos läkaren eftersom jag varit stressad. Jag antar att det är många saker kombinerat som gjort att det till sist runnit över bägaren, men en variabel tror jag är betydande: nämligen den att jag inte släpper jobb på min fritid. Jag har vaknat mitt i natten och planerat upp nästa dag och det har snurrat i huvudet om kvällarna.

 

Nu ska jag plugga min master och jobba på 25% i två år. Jag har redan börjat bygga upp en inre stress över hur det ska gå. Men det är inte värt att stressa, varken innan eller under. Min nya strategi är att planera in pluggtimmar och göra det jag behöver under dessa tider, kanske mer när det behövs. Men att sedan ge mig själv tid varje dag där jag släpper skola och jag me-time. Och när jag pluggar finns inte jobbet, och när jag jobbar finns inte skolan. Jag ska ge mig själv avslappning och tid att stanna upp och andas, känna efter, njuta. Jag tror att det är viktigt, oavsett hur mycket man pluggar och jobbar. Och lita på att man gör sitt bästa och kanske ta sig tid att läsa en himla roman.