sjukling.
Frisk hela våren har en varit. Igår under en promenad drabbades jag av inföuensasymtom och nu ligger jag med febervärk i kroppen och missar jobb. Och på torsdag far vi till Paris, himla skit. Lika bitter som Madicken när hon har hjärnskakning och inte kan följa med på utflykt på berget.
fredagsmiddag och andra bestyr.
Idag är det fredag, vilket betyder sluta tidigare. Det är riktigt regnigt och murrigt idag också, och då vill en ju egentligen bara kura ihop sig som en kattunge i mjukaste filten. Så, ingen matlagning ikväll, men väl Campbells FANTASTISKA Tomat- och basilikasoppa, toppat med creme fraiche och olivfocaccia till. Bästa lunchlösningen på jobbet för övrigt, den där soppan. Det är underbart god!
För tillfället har jag gosat upp mig med en massa kuddar i soffan, och med Vänner i bakgrunden ska jag börja skriva på nästa veckas skrivuppgift till min kurs. Bra inledning på en lugn fredagskväll.
I helgen ska vi bruncha med vänner, och sen blir det säkert lite spontant hittepå. Skönt med oplanerade helger ibland, förra veckan promenerade vi i timmar! Och nästa helg är vi i Paris!!
Hej hej på er, ha en fin helg så hörs vi igen på måndag!
sugar pie honey.
Vilken regnruskig dag! Kände verkligen att det var läge för något uppmuntrande, så på lunchen gick jag ut och köpte en rulle fruktmentos och ett nytt läppstift från MAC, Hot Gossip efter rekommendation. Fick även rekommenderat deras lip primer som gör att färgen sitter bättre plus att det doftar ljuvlig vanilj.
Sen blev det då så att vi tar och skippar kvällens yoga och går ut och äter hamburgare med vänner istället. För at citera allas vår vardagshjälte Rudolf Andersson: "Sol i sinne, brun inne". Så nu ska jag sola insidan!
alla människor är inte lika mycket värda.
En person i min yttre närhet har bekymmer. Personer i min direkta närhet påverkas av detta.
Kvinnan i fråga har stora problem med sitt ex. Hon gjorde slut med honom för ett tag sedan och sedan dess har hon haft ett större helvete än hon kunde vänta sig. Exet, som sedan tidigare är dömd för småbrott, mordhotar henne på hemskaste vid nästan dagligen. Han ringer och terroriserar, sms:ar så sjuka och hemska grejjer att man mår illa, kör förbi hennes hus. Han har vandaliserat hennes bil och gått in och tagit möbler med en nyckel som han behållt i smyg. Barnen mår dåligt och är så rädda för sin mammas och sin egen skull, en går hos skolkurator och en sover med en kniv. Han har telefonterroriserat min systers svärmors nya kille, och mordhotat även honom.
Polisen har blivit kontaktad ett flertal gånger. Hon har visat de hemska sms som hon sparat, sönerna är vittne till de verbala mordhoten. De lovar att ta in honom på förhör men vet ni vad de säger? "Vi kan tyvärr inte göra något. Att mordhota någon är inte ett brott."
Detta gör mig så djävulskt upprörd. Det var inte längesedan ett fall kom på löpsedlarna, om en tjej som blivit mordhotad av sin kille där polisen inget gjort. Dagar senare var hon död. Och jag undrar såhär, om vi tar och vänder på det: om någon skulle mordhota, säg, kungen, hade detta viftats bort med motiveringen att "mordhot är inget brott"? Nej, förmodligen inte. Instanser hade satts in för att skydda kungen från gärningsmannen, jag kan inte se framför mig att detta skulle ignoreras på något sätt.
Och jag skulle nog kalla repetetiva mordhot för grovt ofredande.
Nej, det är tydligt att en ensamstående mamma i en småort inte är lika mycket värd att beskydda som en kung eller en politiker.
Om ni vet något som kan hjälpa denna kvinna, snälla kommentera. Jag blir så arg att jag skulle kunna ringa polisen och skälla ut dem riktigt ordentligt, kanske är det så jag borde göra? Dags att ta även sådant här på allvar tycker jag!
tre ting.
En av uppgifterna på min skrivkurs var den här veckan berättandet. Vi skulle ta med oss en sak, en bok, en text och musik där vi skulle berätta om varför vi valt att ta med just de prylarna. Jag tänkte att ni ska få kika på mina historier!
Bok: Anne på Grönkulla
Det finns så många böcker jag skulle vilja dra in i den här show and tell:en. Men Anne på Grönkulla representerar och betyder lite mer än alla andra. Den representerar barndomens läslust och fantasislott, och den representerar de senare delen av mina tonår då jag slukade Anne- böckerna och inspirerades till att se världen genom lika fantastiska glasögon som hon gjorde. Denna rödhåriga och osäkra lilla flicka med munläder som gick i ett, som jag kunde identifiera mig helt med som yngre.
Det var också så pass att jag när jag började plugga kulturadministration fick en tjej som hette Anne i min klass som jag direkt kände var en själsfrände.
Sak: paraply från Paris
Efter några månaders känsla av att vara inburad ställde jag en öppen fråga i kompiskretsen, ifall någon kunde tänka sig att fara till Paris eller Rom med mig. Min kursare Anne nappade på förslaget och i Paris lades sedan grunden för en underbar vänskap. Andra dagen flankerade vi runt i ett sommarkallt Paris när himlen plötligt öppnade sig. Vi sprang längs en trottoar och sökte skydd under diverse markiser tills vi kom till en skylt där det stod något i stil med Umbrelles. Paraplyn. In, snabbt som ögat, till ett paraplyparadis. Men de var så fasligt dyra. Vi frågade efter de billigaste paraplyerna i butiken och köpte sedan ett varsitt sådant, svart med kanter i regnbågens alla färger och en svart golfboll till handtag. Andra dagen på en av mina bästa resor.
Musik: Sing! Sing! Sing!
I sista stund valde jag att spela denna storbandsklassiker, efter att ha valt mellan en massa Ted Gärdestad, The Ark och Chopin. Sing! Sing! Sing! var en låt jag hörde lite då och då på tv och som jag tyckt fasligt mycket om men jag hade ingen aning om vad den hette eller vad det var. Så hittade jag den till slut, något år innan jag började dansa lindy hop. Och det är en riktigt bensprättande lindy- låt också! Den fick representera mig dels eftersom den skvallrar om mitt stora intresse för gammal musik och för svunna tider, och om lindy hop som trots långa uppehåll hela tiden ligger mig nära om hjärtat.
på ett skenande löpband.
Vi är ett jobblag som ska anmäla hos till Vårruset. "5 kilometer", tänkte jag kaxigt, "jag springer ju så mycket när jag tränar, plätt lätt". Jo, eller hur.
Eftersom jag tycker att det är så fruktansvärt tråkigt att springa som en hamster på ett himla band, så tänkte jag att jag sätter på ett avsnitt av Kullamannen på telefonen. 30 minuter. Efter 25 minuter hade jag sprungit 3,5 kilometer och orkade verkligen inte ett steg till. Där fick jag! Med andra ord är det hård löpträning som gäller nu, och om ni har ett bra tips på en löpar-app så får ni gärna tipsa. Laddade nämligen ner en helt värdelös en som kostade OCH inte funkade, så segt.
Sandra, springa Vårruset. Det trodde jag aldrig.
roliga nyheter.
Hej!
Måndag igen, helt ok och ikväll ska jag äntligen sätta saxen i mitt toviga sockervaddshår. Ett resultat av mycket värmetänger.
I fredags fick denna donnan veta att hon blivit utvald som en av volontärvärdarna till årets Eurovision i Malmö, hur hur kul som helst! Det ska bli så häftigt att få vara med och jobba med ett schlagerevanemang äntligen. Just nu vet jag inte så mycket mer än att jag ska bli kontaktad gällande schema och arbetsuppgifter, eftersom jag jobbar heltid blir det kvällar och helger som uppbokads nu. Det ska bli spännande att få veta vad jag ska göra.
faith in humanity - none.
Det är söndagkväll. Jag sitter med ena ögat på datorskärmen och blomkrukor på Tradera. Andra ökat kikar då och då upp på Kalla Fakta. Sebastian förklarar för mig vad en drönare är, pilotlösa flygplan som styrs av en person bakom en joystick som med en knapptryckning kan döda människor på andra sidan jordklotet.
Och Nordkoera har startat krig utan någon egentlig anledning alls. Rent maktuppvisande. Kärnvapenkrig.
När jag hela tiden matas med sådan här information, då känner jag hur trött jag blir på mänskligheten. Trött, uppgiven, arg, ledsen. Vad tänker människor med egentligen? Hur kan folk sova på natten när de dödar oskyldiga, förstör städer, diskriminerar, våldtar, misshandlar...? Nej, jag vet inte vad jag ska göra. Egentligen skulle jag vilja ta tag i dem, skaka om dem och fråga vad i helvete de håller på med.
en hel helg.
Hej fina!
Det har blivit lite helgledigt på bloggen. Jag har haft en lugn och skön helg och både igår och idag har jag och min pojkvän tagit riktigt långa, friska promenader, härligt!
Igår, lördag, var vi på mitt bästa brunch-frukostställe i Malmö: Kafé Kungsgatan! Jättemysigt och ljust café med romantisk rokoko - sekelskifts - kitschinredning. De har en ganska liten men fräsch frukost, plus att man kan grädda egna våfflor i obegränsad mängd.
Det roligaste som finns är att beställa små presenter till sig själv som kommer med paket på posten. På fredagen när jag kom hem fanns boken "Vintageparty" för mig att hämta i vår tobaksaffär. Det var ett rent nöje att bläddra igenom denna pärla i vilken många av mina favoritbloggerskor gör gästspel som modeller. Ta till exempel Isabelle Pedersen, Emily Dahl och Miriam Parkman, för att inte tala om Volang- Linda , Emma Sundh och Louise Lemming som är bokens fantastiska författare. Rekommenderar verkligen denna bok, massa kul tips, recept och inspiration.
Resten av helgen har bara varit riktigt skön. Igår var vi på hejdåfest hos en kompis som ska flytta till Brasilien i ett halvår och det var mycket trevligt. Jag har varit varm och fönstren har stått öppna här hemma hela morgonen och vårfåglar sjunger i träden på innergården. När jag är inne på toaletten hör jag ofta en duva kurra och jag undrar om den bor i vår ventil.
Nåja.
vardagshemma.
Är ett fan av städat. Men ibland kan det vara fint med den obäddade sängen eller löskragen som blivit slängd över klädställningen i en hast. Damskor och herrskor i samma skoställ under klänningtak, fina glas och poppigt rosa nagellack. Och mest glädjande av allt just nu är knopparna som slår ut över hela min Mårbacka-pelargon.
blusen och halsbandet.
Hej hej hej,
ikväll lär jag mig skriva roman och novell, så här kommer ett tidsinställt inlägg (fast jag brukar tidsinställa, ni tror ju inte att jag bloggar på jobbet väl?). Det är lilla jag i min nya recyclade blus från H&M som jag älskar och tänker bo i nu ett tag, plus mitt fina halsband från Spirit Stores som jag också vill bo i en liten stund. Min chef och jag pratade om sådant häromdagen - hon är en person som samlar på sig tusen skor och tusen väskor. Jag är en person som har några få favoritprylar som jag använder jämt, sådant som jag verkligen känner är jag. Sen går de sönder/försvinner och då blir jag så ledsen och vill helst leta upp något exakt likadant, som förståss inte finns. Det är ju kul i och för sig, att inte samla på sig en massa krafs.
småpynt.
Morgonens vårfrukost bestod av den briljanta uppfinningen färskost med hackade valnötter och flytande honung. Bäst av allt var ett perfekt kokt ägg. Tulpanerna som ni kan skönja i övre högra hörnet hade tappat all livslust när jag kom hem idag eftersom vi har superskarp sol i vardagsrummet hela förmiddagen, tråkigt men jag har istället spritt ut dem i små vaser här och var i hushållet.
Redan tisdag. Det känns lite vimmelkantigt att starta veckan med en tisdag, på ett bra sätt. Och så är det ljust i oändlighet nu, så fint!
vårfärger.
För att kompensera för det kalla vädret (eller är det för att jag har en fin stor lägenhet för första gången någonsin?) så har jag fört in lite mer vårfärg i hemmet. Ni har redan sett de pastelliga fjädrarna i mina videkvistar, som för övrigt fortfarande står och gror. Här är lite favoriter från köket. Glatt, ljust och soligt.
söndag fast en måndag.
Det är måndag och annandag påsk. Jag och min sambo kom hem igår efter en härlig helg med både hans och min släkt. I Växjö åt vi bland annat fine dining på Fyra Krogar, väldigt god mat och så fick vi en ursäkt att klä upp oss lite (som att vi behöver en!)
Bestämde att idag skulle vi bara dra runt som vi ville. Så vi har tränat, gått en runda i solen på stan, jag har skrivit min läxa till skrivkursen med fotboll i bakgrunden. Ja, ni läste rätt. Fotboll blev helt uthärdligt efter att jag dukat fram jordgubbar, melon och engelsk cheddar. Mat mat. Nu ska vi snart gå på bio och se "Mördaren ljuger inte ensam", längt!
peppinlägget.
Städtips:
1. Ta dig ur soffan. Det kommer att vara svårt men bara gå med på att du kommer att lida i ungefär fem minuter.
2. Sätt på musik, glad och hoppig gärna. För bästa resultat!
3. Sätt igång och plocka. Börja smått, det blir liksom snowballeffekt. När du väl kommit igång så går det av sig själv litegrann.
4. Nu är du ganska glad och pigg och snart är det rent. Bra va?
Appliceras gärna på liknande sysslor som gymet. Stötestenen där är bara att man måste ta sig igenom en massa kyla först och då känns städning mer lockande i ärlighetens namn.
Tjo och puss, nu ses vi efter helgen!
om tågresor och italiensk matmusik.
Har just avslutat en ensam måltid på en amerikansk kedja med italiensk musiki högtalarna. Sitter på tåget upp mot Växjö och svärföräldrarna, hämtar upp en styck pojkvän på halva vägen.
Får typ ångest när det är så mycket folk på tåget, särskilt som det inte helt sällan hänt att någon bokat just den platsen jag har. Keep your fingers crossed!
Eftersom det är en fin dag och jag slutade redan vid lunch tycker jag att vi firar med en bild på mosters fina påskprinsessa.
https://cdn1.cdnme.se/816842/6-3/pic_51543e16e087c35dfe3b6dae.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/816842/6-3/pic_51543e1de087c35dcf990b5a.jpg" class="image">
läslistan.
Efter att jag började på min skrivkurs, och efter att jag reparerade själen efter en tung dag genom att köpa en bok, har min läslust väckts med en glupande lust. Sedan examen har jag knappt velat se åt en bok ens en gång. I vår vill jag läsa massor! Ett tips för dig som pendlar eller inte orkar bära med tjocka böcker är iBooks (för iPhone). Där finns ett gäng böcker till mobilen eller läsplattan, både som kostar och som är gratis. Klassikerna, som jag tycker är mest intressanta, är oftast gratis.
Här är min läslista för de kommande månaderna:
1Q84 av Haruki Murakami (som jag läser just nu)
Lacrimosa av Eva-Marie Liffner
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Den tomma stolen av JK Rowling
Älskar att gå och botanisera i bokhandlar! Är också sugen på att köpa ett gäng böcker på second hand, blev så inspirerad till en välfylld bokhylla som inredningsdetalj, och jag gillar verkligen böcker som ser ut som att de hängt med ett tag. Inger liksom känslan av ett bibliotek. Mina bästa sommarminnen från barn- och ungdomen involverar cykelturer till byns lilla bibliotek, där kunde jag gå i timmar och välja.
Favoritböckerna en somrig dag i gamla lägenheten
påskbestyr.
Ah, Instagram, min trogna följesven. Vem orkar hala upp systemkameran när allt man behöver är ett klick och ett filter med mobiltelefonen? Latman. Jag har också hoppat träningen ett par dagar nu och försöker att inte mata samvetet med för mycket uppmärksamhet. Det är ok med en svacka, intalar jag mig i alla fall.
Jag brukar inte ägna påskinredning alltför mycket uppmärksamhet men i år fick det bli lite fina fjädrar och vårt videris. Blir väldigt glad av dessa och kylan känns inte riktigt lika tung. Kontoret är förresten så underbart när det badar i sol, arbetsdagen känns plötsligt så mycket kortare.
prat om påsk.
Det är så härligt att vakna i en kullig sängäng när solen studsar på husen utanför.
Idag är det tisdag, vilket innebär att jag har två och en halv dag kvar av denna arbetsveckan. På torsdag bär det av till svärföräldrarna i Växjö för att fira påsken och det ser jag hemskt mycket fram emot. Vi ska också äta påskmiddag med min familj och min fina systerdotter såklart.
Förra påsken var den första som jag inte firade med någon form av släkt alls. Jag, Sebastian och ett par kompisar gjorde isället stan en hel dag med brunch, bowling, film och indiskt. Och så en hel del påskodisägg, såklart! Det var en mycket fin påsk, det! Att bara göra det som faller en in.
någon gång idag, inte alls imorgon.
Just nu är jag så frustrerad, så uttråkad, oinspirerad och inspirerad på samma gång. Som att jag står och stampar, som att jag vill någonstans men vet inte vart. Frustrerad över att kreativiteten finns där och bubblar, kokar nästan över. Men locket ligger på så det rinner liksom aldrig över.
Hercules by Gustave Moureau
Ofelia by John Everett Millais
